Finland förklarade sig självständigt den 6 december 1917. Självständighet, vilket vackert ord. Det betyder att man själv bestämmer och har rätt att tänka fritt utan att var styrd av någon annan. Det är ju verkligen något som är värt att fira. Jag som är en halv finne känner mig idag extra självständig och firar dagen med att tända ljus i fönstret, lyssna på smäktande tangotoner och kanske att jag om aftonen även smakar några droppar Jaloviina för att ytterligare förhöja den högtidlighet som dagen kräver.
För den unga Finska nationen dröjde det inte länge innan självständigheten hotades av yttre makter. Därför skänker jag även en tanke till de hjältar som under några oroliga år stod upp för sin självständighet och försvarade sig mot övermakten. Jag tänker på min mormor. Som nybliven änka med småbarn flydde hon från sin hemort i Lappland till den relativa säkerheten vid kusten. Efter kriget startade hon en liten rörelse och fostrade sin barn till självständiga och starka individer. Hon gifte aldrig om sig utan var min morfar trogen in i döden. Min morfar som med några få hundra kamrater i “Osasto Pennanen” håll stånd mot en division på 15 000 ryssar. Han blev senare Fänrik i Rajajääkäripataljoona 7 innan han stupade 1943.
Kiitos!
Till er andra önskar jag en trevlig fredag, ta vara på er frihet, ta inget för givet, tänk självständigt och bekämpa de som försöker trycka ner er och hjälp de som flyr från krig och förtryck.