Kategori: Äventyrshoj (Sida 4 av 11)

Dirty minds on a dirt road

En femstjärnig restaurang på Rivieran kommer aldrig att ha samma lockelse som att köra en gammal motorcykel på grusvägar i Östergötland. Jag har flanerat på kritvita tropiska stränder. Druckit drinkar på roterande barer i skyskrapor. Blivit serverad stjärnkockars miniportioner i världsmetropoler. Varit turist. Men det är ju rätt trist. Man vill ju vara mer än bara en konsument. Vilket många har upptäckt. Då letar folk efter upplevelser. Håller på med extremsporter i flock. Nu ska tydligen alla klättra i berg för att hitta sina kickar.

Stränderna är fulla av fulla turister. Det är kö upp till världens bergsmassiv. Storstäderna är alltmer lika varandra. Flygskammen kommer krypande, borde jag kanske stanna hemma för klimatet?

Vad ska en semesterfirare göra? Man vill ju ändå hitta på något skoj. Bila till Skövde? Gå på en mysig loppis? Fika på ett genuint 50-talskonditori?

Eller:

Ta en engelsk motorcykel från 50-60 talet. Bygg om den till en ball bushoj. Köregenskaperna blir då sämre. Ju sämre desto bättre. Stel bakram, hård sadel, framgaffel utan dämpning. minimal bensintank, svaga strålkastare.

Nu samlar du ihop några likasinnade. Packa det nödvändigaste på hojarna. Lämna karta och kompass hemma. Åk vilse.

Adrenalin:

Känn kicken av att få bakhjulssläpp på en grusväg med hoj som inte är gjord för det. Låt dödsångesten ta tag i dig när du lyssnar efter tecken på att motorn håller på att explodera i hög hastighet. Upplev regnet som piskar dig i ansiktet som små spikar. Undra om du kommer att klara dig på soppan som är kvar till nästa mack. Byt en kopplingsvajer i ösregnet på en busshållplats och kör genomblöt vidare.

Relief:

På kvällen efter en dag i sadeln. Lyssna på tystnaden i skogen. Njut av solen som bryter fram genom molntäcket och värmer dina värkande leder. Bada i en insjö där ni slagit upp era tält. Tänd en lägereld. Drick några bärs med polarna. Somna lycklig.

Laserljus

Ett loppisfynd blev en ny strålkastare. ASEA-lampan passar perfekt i form och stil på choppern. Pressade in en insats för H4-lampa med hjälp av plåtsax och skohorn. Trångt i det lilla lykthuset. Kommer bli en intressant ljusbild. Allt ljus rakt fram. Som en laserkanon.

Jinxad eller drabbad av GarageGremlins?

En gammal Chopper Triumph

Här har man nu en choppertraja klar för besiktning. Allt verkar funka som det ska efter en liten provtur. Solen skiner. Livet känns toppen. Man ringer sin gode vän Tolle och frågar om han är sugen på en hojtur. Självklart är han det. När vi ska åka iväg från hans ställe så går min hoj helt plötsligt bara på en burk. Knepigt. I med nya stift. Allt verkar funka som det ska igen. Härliga tider.

Vi ger oss av på kringelikrokvägar i Roslagen. Tolle kör upp jämsides och försöker säga något. Svårt att höra vad han säger ”öka farten” är det vad han säger?? Jag vet inte, troligtvis, jag drar på. Vi stannar vid en stoppskylt, och han meddelar att det ryker som tusan om min hoj. Ok, den går väl lite för fett. Jag tar hand om det när vi kommer hem.

Nästa gång vi stannar ser jag ett långt spår av oljedropp efter min hoj. Riktigt ordentligt läckage. Motorblocket är fullt med olja som verkar komma pulserande från stötstångsröret. Vad är nu detta? Den var ju i toppskick i morse! Helt plötsligt dör hojen dessutom utan synbar anledning. Ingen belysning. Ingen gnista. Jag rycker lite planlöst i sladdarna, och den går att starta igen. Måste se över elen också när jag kommer hem.

Livet leker och allt känns toppen. Tills helt plötsligt, när jag ska växla upp efter en kurva. Kopplingsvajern går av. Nu är jag redo att ge upp och låta choppern bli en trailer queen.

Men Tolle ger mig mod att prova att köra hem den ”det är ju inte så mycket trafik, det kommer att gå bra”. Jag kickar igång hojen och han puttar upp mig i fart så jag kan lägga i ettan, sen lyckas jag faktiskt hitta rätt varvtal och hastighet så jag får i alla växlar och kan ta mig hem utan att behöva stanna någon gång på vägen. Jag tappar bort Tolle på vägen, men han sladdar in framför mitt garage efter en stund. Öppnar sin packväska och plockar fram min luftburk som tydligen flög av längs vägen. Vilken bra kompis att åka hoj med!

Men, så här många missöden på en liten finåkartur är ju inte normalt.

Nu undrar jag. Är jag Jinxad, för att jag sa att hojen var i toppskick inför besiktning? Eller, måste jag sanera garaget för att det blivit angripet av Gremlins?

 

Packad och Klar

När man reser ska man packa lätt. Det gäller inte minst när man reser med motorcykel. Kreditkort och tandborste är den ideala packningen. Fast ska man sova utomhus i den svenska sommaren så kan det vara trevligt med sovsäck och annan campingutrustning.

Då är man tvungen att plocka bort allt onödigt. Kostymen och lackskorna behövs oftast inte för att bli insläppt på hojfesten så de kan du lämna hemma. Dina kängor som du kör med, funkar fint på dansgolvet också, komplettera med flip-flop om du vill lufta tårna.

Man blir ofta svettig, förbannad och törstig när man ska slå läger. Särskilt om du som jag ännu inte bytt ut det gamla tejpade helvetestältet mot ett nytt och modernt.

När man slutligen lyckats slå läger för natten. Då mina vänner smakar det bra med en bärs. Så glöm inte att packa ett lämpligt antal korta burkar av din favoritsort. Sen blir man snart packad och klar. Resten ordnar sig.

« Äldre inlägg Nyare inlägg »

© 2024 Garagekultur

Tema av Anders NorenUpp ↑