Alltid roligt att åka ut till Plebs Choppers när det är fest. Extra skoj att det var Glädjens Hus som spelade i fredags.
Tack för en fin kväll.
Kategori: Hemma i andras garage (Sida 1 av 5)
Efter 40 000 miljoner vibrationer från en blocktrajamotor så är det dags för service av denna bensintank som sprungit läck. Den har legat på hyllan några säsonger efter att den pajade, men nu ville jag få den på plats igen.
Fick hjälp med att svetsa igen hålet av Fixarerik som vet hur man svingar en wolframstav på det rätta sättet. Hade jag försökt själv hade de nog bara blivit ett större hål i den tunna plåten.
Det är en mycket fin tank, från okänd motorcykelmodell, med ett integrerat litet förvaringsfack för småpryttlar. Mycket praktisk. Tanken rymmer dessutom betydligt mer soppa än den moppetank som jag haft på hojen förra sommaren.
Blir kanonbra inför touringsäsongen 2023.
Bosse och Göran använder sig av den näst senaste industriella teknologin i sitt järngjuteri. En teknik som de lärt sig av sin far och bygger på mycket stort hantverkskunnande. Ett kunnande som tog sitt avstamp långt bakåt i tiden till när människorna första gången lärde sig gjuta metall i en sandform, och varsamt förfinats fram till i dag. Det är roligt att besöka såna här gamla industrier som har drivits på samma sätt i generationer, och överlevt mot alla odds. Det är verkligen ett stycke levande historia. Tiden har stått stilla i dessa lokaler. Många av kunderna har gjutit sina urnor med släktvapen på samma sätt och med samma utseende så långt någon kan minnas. Vad gör det då med långa leveranstider? Kupolugnen från 1946 startas ungefär 4 gånger per år, missar man sin beställning till det då får man vänta till nästa gång.
Det här företaget är lite som ett långkok på högrev, det blir bara bättre ju längre tid det får ligga i grytan. Till skillnad från många moderna snabbfotade tillväxtföretag, som är mer som bacon i en het panna. Blir snabbt knaperstekt men om man inte aktar sig noga blir det bränt.
Efter att ha tillbringat några veckor över jul och nyårshelgerna i en stuga i Roslagen är det en chock att vara tillbaks i storstaden igen. Brukar det alltid vara så här mycket folk som springer hit och dit framför fötterna där man försöker gå? Hur kan man stå ut med att det är enorma köer överallt och fruktansvärt trångt att parkera bilen? Har det alltid varit såhär? Man vänjer sig väl om några dagar. En fördel med att vara tillbaka är dock att bli bjuden på fredagsmys i garaget hos några polare. Snacka lite skit. Komma med goda råd när någon förstorar förbränningsrummet i toppen till en tvåtaktare. Förundras över duktiga byggare som håller på att skapa grymma långgafflar som ska framdrivas till trivsamt muller av strutar och pannor till våren.
Tack för en trevlig kväll!
Vintage Bobber Triumph
Det här är Charlie. Han har en särskild känsla för Årgångs-Triumph. Ibland hatar han dem (Det bästa med att köra Triumph är att man får åka tåg på hemvägen) och ibland älskar han dem (Triumph är inte bara världens bästa utan även världens vackraste motorcykel). Det är kul att hälsa på i hans garage. Förutom att han är rolig att prata med så kan man alltid titta på nya spännande fordon som har tillkommit sedan sist. Det mesta är traditionellt ombyggda, genuina klassiker. Som den här lilla bobbertrajan. Eftersom Charlie även tävlar i Roadracing med en gammal 40-tals GPräcer så är funktionen lika viktig som formen för honom. Hojar ska kunna köras. Kravet är att en motorcykel ska gå att köra till norra delen av Norge, dit han åker varje sommar. Dessutom ska den vara snygg. Det är ju två bra grundkrav som man gärna skriver under på. Min egen Grustraja köpte jag en gång av Charlie för massor av år sedan, och det är den bästa motorcykel jag någonsin ägt. Så när jag nu fick veta att den här var till salu slog jag till direkt. Den är ju både genuin, klassisk och traditionellt ombyggd så den bör vara ett lämpligt färdmedel när jag åker till Motorgården i Enköping 5-6 juni.
