Som vanligt sista helgen i augusti är det dags för Strängnäs Bike Show. Ett bra evenemang och toppenfint hojväder lockade ut de flesta från Mälardalen i den så kallade hojsvängen till Ugglans park i Strängnäs.
Vi var ett gäng som lämnade macken vid Lindhagensplan på förmiddagen och körde ner på de gamla kurviga hojvägarna, som slingrar sig genom det vackra sörmländska landskapet. Eftersom Charlie hade en nyligen hopsatt flinta-motor som var tvungen att köras in skulle vi ta det lite lugnt. Vi körde långsamt i tre minuter. Sen var han tvungen att driva upp tempot ganska rejält. Charlie är ju en gammal Road Racing förare, så jag gissar att det därför är mentalt omöjligt för honom att hålla igen på farten. Det finns ju alltid någon där framme som ligger före. Som måste köras om. Flintan är ju turligt nog en robust maskinkonstruktion som höll både dit och hem, trots att generatorn ville lossna vid ett flertal tillfällen.
Någonstans längs vägen körde vi om Krickan och Drusse med vänner. De blev klart provocerade av att bli omkörda av ett par gamla trajor. Kort därpå, när vi slog av på takten lite, körde de om oss och det visade sig då att Krickans gamla Norton-stånka nästan kunde hålla ett Triumph-tempo. Imponerande. Motorn ligger på väldigt låga varv. Puttrar som en gammal fiskebåt i motorvägsfart. Väl framme i parken berättade ägaren att han aldrig vågat varva ur den eftersom den går som ett skållat troll. Snygg är den också.
Sen gick vi runt i parken och minglade, käkade och tittade på motorcyklar. Det var roligare att gå runt och snacka med folk än att fotografera, så jag fick inte med mig så många bilder. Men eftersom jag har fotografiskt minne så finns allt bevarat i mitt huvud ändå.
