man eldar – man målar – man eldar igen – flamkroki
Kategori: Stilguide (Sida 2 av 16)
I sin roman Gentlemen skrev Klas Östergren en hyllning till rakkonsten. Våtrakning som utförs som en liten ceremoni. Med rakkniv och borste av grävlingshår, med vilken man jobbar upp ett kraftigt lödder från sin raktvål som ligger i en kopp. Han skrev även om andra saker i boken – som hur man ska knyta en slips – och boxning. Alltihop mycket fascinerande ämnen.
Jag har aldrig vågat mig på det där med rakkniv, verkar farligt. Men den rakhyvel som ni ser på bilden har hängt med länge. En så kallad säkerhetshyvel. Den lanserades som ett säkrare alternativ till rakkniv av Gillette år 1901. Köpte min på en konsumbutik i Skanstull 1986. Det var under värnplikten då det var en överfurir som hade väldigt starka åsikter om rakning – varje morgon. Poängen med att vara noga med rakningen, lärde vi oss under en övning med skyddmask. Vi skulle då krypa omkring i trånga gångar fyllda med tårgas, och övade strid i bebyggelse. Den som var orakad – kunde omöjligt få masken tät – fick i sig tårgas – mådde ganska illa.
Så i dessa oroliga tider är det extra noga att man ser till att ha riktigt vassa rakblad laddade i sin säkerhetshyvel. Jag brukar byta fyra gånger per år eller när bladet känns slött.
Idag är det dags. Så nu vet ni.
Jag skruvar och muttrar bland muttrar och bultar. Nu ska den här lilla choppertrajjan få sig en översyn. Det var en del strul med den sist jag körde lite längre och fortare än vad som är nyttigt. Som vanligt blir det alltid en del småfix under garagesäsongen. Idag flytt av batterilåda till en bättre placering. Den har suttit lite väl nära kedjan tidigare. Fått sig lite repor när kedjan varit otajt. För att flytta batterilådan var jag först tvungen att flytta tändningslåset. Som alltid blir allt meckande någon sorts motorcykeltetris. Ett ständigt flyttande av olika saker som sitter trångt till på olika sätt och påverkar varandra. Ett livspussel kanske man kan säga, eftersom det aldrig tar slut och man hela tiden ska få för sig att ändra på saker och ting.
Men ändå – rogivande syssla i januarinatten.
Det damp ner ett trevligt vårtecken i brevlådan. Årskort till Allsvenskan 2024. Ståplats i klacken. Ni andra kan ju sitta och titta på teve, men fotboll ser man på plats. Man står upp och man sjunger i 90 minuter.
Heja Hammarby IF!
Man trodde ju att ungdomen var hopplöst förlorad. Att de bara satt och spelade TickTock och endast träffades på MindCraft eller vad det heter. Men när Lambrettaklubben i Stockholm bjöd på fest så hade det unga gardet skärpt till sig. Underbart att se tonåringar spela garagerock, iklädda modskläder från 60-talet. I ett garage där det meckas med gamla fina Lambrettor och Vespor från samma decennium.
Barnagenerationen spelar sin farfars favoritlåtar iklädda sin mormors tonårskläder applåderade av min generation som blev nockade av mods-filmen Quadrophenia när den visades på bio 1979. Recycling när den är som bäst.
Bandet kallade sig Paranoia Police. Förmodligen heter de något annat nästa vecka.
Rolig fest.
