Nu kommer ett praktiskt tips på hur du kan tillverka ditt eget specialverktyg till en gammal blocktraja. Locken till transen och växellådan har ett ganska brett spår som ingen vanlig spårskruvmejsel passar för. Eftersom de är i aluminium så är det lätt att man pajar spåren om man inte har ett verktyg som passar precis. Jag tror att Triumphingenjörerna designat spåret att passa för ett gammal engelskt mynt som inte längre finns kvar. Men såna har man sällan med sig. Så vad ska man göra när man vill fylla på ny olja? Eller ännu värre står där vid vägkanten och måste byta kopplingsvajer. Jo man förbereder sig genom att limma ihop två svenska femkronor med epoxy. Stoppa ner dem i verktygsväskan. Då har du alltid med dig ett specialverktyg som passar perfekt.
Kategori: Tips & Tricks (Sida 9 av 16)
Det är alltid bra att ha med sig ett par extra stift i packningen. Tyvärr så håller de pappaskar som de levereras i inte den kvalitet motorcykelentusiasten behöver. Normalt sett så ligger stiften längst ner i packningen under verktyg, extra vajrar, extra ombyten, en plunta sprit och allt annat som man behöver ha med sig på sina utflykter. Det kanske också regnar ibland. Följden blir att när man står där vid vägkanten och känner att nu skulle det sitta fint med ett par nya tändstift. Kanske ett sista desperat försök när du provat allt annat för att få igång rishögen och komma hem. Då rotar du runt i väskan. Hittar en avriven del av en pappask från NGK. Sorgligt tom och till hälften uppluckrad av fukt. Du letar vidare och hittar den lilla papprullen som ska skydda själva gnistgrejen från yttre våld. Till slut hittar du dina stift. De ser lite skamfilade ut efter att ha rullat runt längst ner i väskan under många mil. Kanske till och med under flera säsonger, eftersom du är noga med att sköta det periodiska underhållet på din maskin och sällan får driftstopp på dina turer.
Nåväl. Under 80-talet hade jag för vana att rulla mina rökverk själv. Hittade nu en praktisk plastask från den tiden. Den skulle man fylla med 20 färdigrullade rökverk för att på ett världsvant sätt plocka fram när man ville förhöja stämningen med ett bloss. Som av en händelse passar två stycken nya tändstift i sina originalaskar som handen i en handske i denna plastask. Nu kan man tryggt slänga ner stiften längst ner i packningen och vara säker på att hitta dem torra och fina när man behöver dem. Tryckt på asken finner vi den trevliga och upplysande texten Tiedemans Gul 3 – Finare snitt, lagom för rullning. Jag vill minnas att tobaken från det märket var en välsmakande Virginia.
Under femtitalet skapades många underverk. Bland annat chevas El Camino. Första modellen kom 1959. Det är en kraftfull pickis som du kan ha som laståsna. Det är dessutom en sportig roadster, samtidigt som det är en elegant vagn som gör sig på vilken nattklubbsparkering som helst. Det bästa av två, tre eller fyra världar. Som ett par Dr Martens ungefär. Passar på hojen, i verkstaden och på dansgolvet till en snygg svart kostym med smala kavajslag. Kort sagt El Caminon passar de flesta behov en människa kan ha. Ända tills den dagen då man behöver skjutsa fler än en passagerare.
Tänk er att denna fantastiska maskin susar fram i det härliga Wisconsin en solig dag. Du ser den komma, du njuter av den fulländade formgivningen och den makalösa utstrålningen. Du uppskattar farten till ca 136 km i timmen. Men du hör inget. Var är V8 mullret? Har du gått och blivit döv? Är det en dröm? Har du ätit för mycket av de blå pillren och hallucinerar? Det kan vara så, inte vet jag. Men det kan också vara Tom L som kör förbi i sin helt och hållet elektrifierade El Camino.
Det är kul med folk som inte kan låta bli och pilla på saker. Sånt här blir man glad av. Glöm trista och trötta små elbilar. Tag lärdom av Tom och elektrifiera din gamla pärla istället om du funderar på en elbil.
Varför ska jag ha en elbil? Undrar du kanske nu.
Inte vet jag. Men det finns säkert många bra argument beroende på vem du är. För att det är en utmaning. Det är kanske billigare, även om det är lite oklart. Du gillar inte att betala skatt, jag tror man betalar mindre skatt på el än på bensin. För att pengar du köper el för hamnar i svenska bolag. Pengarna du köper bensin för hamnar i Norge, eller hos Putin, eller i någon korrupt diktatur. Tom har gått hela vägen och ”tankar” bilen med el från sin egen vindsnurra. Då är det dessutom helt gratis att driva den.
Bilen toppar 136 km i timmen, accelererar ”förvånansvärt snabbt”, och man kommer 32 mil på en laddning. Konverteringen har kostat ca 200 000 kronor (30 000 dollar)
Här finns det mer fakta om den Elektriska El Caminon
Det finns också projekt på närmare håll, En svensk snubbe är igång och konverterar en Granada i detta nu. Läs mer om det på hans blog Steelneck eller hos Rebbl som levererat motorkitet till projektet.
Axeln kan värka ordentligt ibland och jag kan tappa känseln i fingrarna, ett minne från en solig vårdag då jag la ner hojen för att undvika en krock med en buss som körde mot rött. Ibland pirrar det i huvudet där en bit av skallbenet opererats bort efter att jag föll från en klippa. Javisst, hål i huvudet på riktigt. Vissa dagar låser sig den en gång krossade fotleden och jag får stappla fram. Jag har brutit nyckelbenet, lillfingret och armen på vänster sida vid lite olika tillfällen.
Men som de säger; den som har fyllt 40 år och inte har ont i kroppen på morgonen har inte levat.
Och snart är det vår igen och dagar med ont i kroppen kan man glida fram på electran med mjukt och förlåtande komfortchassie. Den har ju till och med startknapp som komplement till kicken för mornar när man bara vill trycka på en knapp. Gubbigt och bekvämt.
Jag har turen att dela verkstad med Garage-Sigge. Han är en utmärkt hjälp när det ska meckas och man har kört fast. Vissa har ju behov av en hjälpande hand, och det är ju mycket bra i vissa lägen. När arbetsmoralen sjunker och det snackas för mycket skit kan det dock vara bra med en hjälpande hund. En sån som Garage-Sigge. Han håller ordning på oss i garaget. Om nån exempelvis börjar gagga för mycket och tullar lite för ofta på vätskebehållarna i kylskåpet. Då får man en utskällning. Arbetet ska fortgå under koncentrerad tystnad enligt Garage-Sigge. Kliar man honom bakom öronen är det dock helt ok med en liten rast. Troligen är dessa egenskaper nedärvda sedan generationer i Sigges vallhunds-DNA.
Jag har läst lite om vallhundar på internet: Att valla innebär att låta kreatur beta under uppsikt i icke inhägnade områden. Många gånger en anlagd betesvall, men kan lika gärna försiggå i skog under torra somrar. Förmodligen har man tidigare också använt ordet driva för samma sak. Tidigt började människan avla hundtyper vallhundar, som var bättre lämpade att hjälpa till med detta än andra hundar.
Ett säkert tecken på att hunden har vallningsanlag är om den visar stort intresse, gränsande till aggressivitet, för vallningsbara kreatur. En vallhund är inte sällan helt ointresserad av vilt och katter, men måste tränas att behärska sig inför djuren som ska vallas.
Byt ut ”kreatur” mot ”knuttar” och ”anlagd betesvall” mot ”verkstad”, så förstår ni vad jag menar.
Det blev en hel del gjort igår.