Visst är det härligt när våren kommer. Många olika djur tittar fram som man inte sett på länge. Som exempelvis den ridande fotbollspolisen som här ledsagar oss till premiärmatchen på Nya Söderstadion. De kanske är oroliga att vi ska gå fel, och missa matchen? Men rädslan är obefogad, vi kan vägen.
I Norden är tisdagen uppkallad efter den fornnordiska guden Tyr, (på fornsvenska kallad Ti). Tyr identifieras ofta med den romerska krigsguden Mars. Under medeltiden ansågs därför tisdagen som en lämplig dag att ägna sig åt svärdssmide och andra krigsförberedande aktiviteter.
Den enda myt i vilken Tyr spelar en betydande roll är den om Fenrisulvens fjättrande. Gudarna lurar ulven att de ska binda honom som en lek, och att han kommer att släppas sedan; Fenrir vill ha pant på detta, vilket endast Tyr vågar ställa upp på genom att lägga sin hand i djurets käft. När Fenrir förstår att han blivit lurad biter han av handen.
Det har utifrån fenrismyten ofta föreslagits att Tyr varit en krigsgud som värdesätter heder och rättvisa.
(Källa Wikipedia)
Vet inte om detta har någon som helst bäring på att tisdagen i vår värld kallas för meckardagen. Det är på tisdagskvällarna man vässar kammar och rengör förgasare samt under trevliga och avslappnade former lägger upp planer inför kommande irrfärder.
Lyckligtvis har jag aldrig varit med om att någon blivit av med handen under en meckartisdag. Däremot; att hedra och göra rättvisa åt en traditionellt ombyggd motorcykel står alltid högt i kurs.
Lördag på klubben. Barhäng med mingel och dans med de allra trevligaste människorna. Det finns hopp om livet även i januari.
Stormen har dragit fram och tagit med sig kraftledningarna. En stor ask har blåst omkull och blockerat vägen. Vi kastas snabbt tillbaka till 1800-talet. Lagar mat med den näst senaste köksteknologin, en vedspis från Husqvarna. Hämtar vatten i dunkar. Håller grytan kokande och kakelugnen glödhet. För att fördriva de mörka och kulna kvällarna styrde jag stegen till min bokhylla. Blundade och tog på måfå ut två böcker att välja mellan.
Nu har jag hamnat i ett av alla dessa svåra livsval. Det visade sig att båda böckerna handlar om vad vi i dag skulle kalla för psykisk ohälsa, tidigare hette det galenskap. Båda har filmatiserats med Jack Nicholson som huvudkaraktär. I den ena följer vi de inre rösterna och synerna hos en person som är inlåst på ett mentalsjukhus och inte kommer därifrån. Det är den tyste som kallas Hövdingen som är berättarjaget i boken, inte McMurpy som är Nicholsons karaktär i filmatiseringen av Gökboet. Här kan man väl säga att det är systemet, representerad av sjukhusledningen, som är skurken. Verkar rimligt, att det är ett kraftfullt systemfel, nu när man sitter i ett strömlöst hus.
I den andra boken The Shining följer vi de inre rösterna och synerna hos en person som, tillsammans med sin familj, är insnöad på ett hotell och inte kommer därifrån. Han blir slutligen tokig, besatt, yxmördare. Kan vara ett rimligt utfall av att sitta insnöad i ett strömlöst hus för länge.
Ödet ville tydligen att mitt psyke skulle utmanas. Ligga sömnlös på nätterna och lyssna efter inre röster. Så jag läser väl båda två och ser vad som händer.
Ser ni mig irra omkring förvirrad i skogen med en yxa i handen framåt vårkanten. Gå åt andra hållet
Idag är det 22 december och därmed inträder vintersolståndet. Hurra!
Detta firas traditionsenligt i vår stuga med att äta vildsvinsstek med kålrotslåda och dricka öl och snaps!
© 2024 Garagekultur
Tema av Anders Noren — Upp ↑
