Det här är en bild från när vi följer efter Crille med Vanen som ”vet exakt” vart vi ska. En av de gånger vi vänder om för att vi tog fel väg sommaren som gick. Fördelen med att åka fel är att man hittar sånt man inte visste att man ville se. Fönstret till det okända äventyret öppnar sig. eller som Tomas Tranströmer utryckte det:
”Det finns mitt i skogen en glänta – som bara kan hittas av den som gått vilse.”
Jag är inte så modeintresserad. Men helt plötsligt har jag märkt att det vimlar av unga män och kvinnor i trenchcoat denna höst. Trenchcoat kan bäst översättas till skyttegravsrock från engelskans trenches = skyttegrav. Det var under första världskriget den först såg dagens ljus på officerare i engelska armén.
Nu på var och varannan i Stockholms innerstad. Är det den turbulenta samtiden som gör sig påmind? Alla dessa krig som blossar upp i världen år 2023. Håller vi på att förbereda oss på att krypa ner i skyttevärn allihop? Inte vet jag. Hoppas inte. Man kanske ändå ska förbereda sig och skaffa en lämplig rock?
Svinkallt och blåsigt. Men en strålande höstsol lockade ändå där ute. Lockade gjorde även Scandinavian Dirt Track Weekend i Hallstavik https://www.sdtw.se/. Vilket betyder att det vankas grussprut med äldre motorcyklar, sidovagnar, speedwayhojar, hot rod byggen och klassiska racerbilar.
Perfekt för en hojtur från Stockholm en höstlördag. Några av oss körde även på banan. Vi som inte var så modiga, vi tittade på och fikade.
På färjan över till Åland mötte vi ett glatt gäng med spännande maskiner på trailers. Offroadmaskiner som såg ut som att de var hämtade ur en MadMax film. Vi var ju nyfikna så vi snackade med några av gubbarna. Det visade sig att det var en tävling som arrangeras på Åland varje år. Någon sorts orientering med dessa fordon. Det gäller att hitta så många kontroller som möjligt ute i terrängen. Köra fram med sin ”bil” och knäppa ett kort. Enda regeln är att man inte får köra på vägar.
Vi åkte såklart för att titta. För att ta sig till en bra utsiktsplats fick vi köra på en slingrig grusväg ett par kilometer. På så sätt kom vi i stämning och fick vår beskärda del av grus, lera och vattenpölar. Skoj. När vi väl var framme såg vi en tävlande som höll på att svetsa ihop nåt som var trasigt. Vi såg även två andra fordon som passerade. Verkar som en kul sport för entusiasterna som håller på. Men är nog inget som kommer att locka den breda allmänheten.
Vi hörde efteråt att det var 150 kontroller och den som vann hittade 80. Så det var en svår bana.